Visar inlägg med etikett sakprosa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett sakprosa. Visa alla inlägg

2 december 2012

Sakprosa: "Lyckliga i alla sina dagar : om pengars och människors värde" av Nina Björk


Björk har stor integritet tycker jag. Hon vågar stå för sina åsikter, i medvind och motvind. Först uppmärksammade jag henne när jag läste "Under det rosa täcket" för många herrans år sedan. Det var en bok som övertygade mig om behovet av feminism. Jag är feminist sedan jag läste den. Den här nya boken övertygar inte lika tydligt mig, men jag skulle ändå skriva under om jag blev tillfrågad, om den skulle skickas till DN Debatt för publicering: jag håller med. Det sätt vi organiserat vårt samhället på är inte hållbart. Kapitalismen har vunnit, och den kommer att tränga sig in ännu längre in i människornas liv som det ser ut just nu. 
Björk har, efter vad jag förstått, hamnat på kant med vissa feminister när hon ifrågasatt hur länge vi har barnen på förskolan, men som jag uppfattar det är det för att hon nu intar två positioner: feminism och anti-kapitalism. Det förekommer en hel del citat från Marx här, men egentligen enbart den Marx som beskrev kapitalismen för oss, inte som den Marx som ska frälsa oss från den. Marx pekade på problemet, han serverade inte någon lösning. När man läser Björk står det klart att det måste komma ett alternativ snart, att kapitalismen knappast kan ta över våra liv mer än så här.
Björk levererar inte några enkla recept eller lösningar, men hon pekar på lite motkrafter och föder några tankar som knappt får tänkas under kapitalismen. Måste allt vara rationellt? Måste vi ständigt tänka på effektiviteten? Vad kan hålla emot kapitalismen? Björk berättar att det var när hon fick barn som hon såg dessa andra värden.
Jag vill gärna följa med Björk på hennes tankebanor i framtiden. Hon är en klart lysande intellektuell i Sverige av idag. Modig är hon också.

9 februari 2012

Sakprosa: "Johann Sebastian Bach. The Learned Musician" av Christoph Wolff

Just nu har jag snöat in på Bach. Kanske beror det på att jag blivit gammal (över 40) och därför känner att jag inte längre klarar av att hänga med i den snabbt föränderliga populärmusiken ("dunka-dunka"). Eller också beror det bara på att jag vill lära mig mer om denna mästare.
Det här är en biografi som är väldigt utförlig och noga, utan att den druknar i detaljerna. (Jag förstår att det skrivs avhandlingar om huruvida det är Bach själv som hållit i pennan när en viss version av ett verks skrivits, eller om det var hans fru eller någon elev, osv). Kanske var det ändå lite för mycket detaljer för mig, kanske behövde man lite större entusiasm inför ämnet än jag hade när jag började. Till exempel hade jag kunna avstå texterna om vilka som var samtida med Bach på universitetet i Leipzig, eller vem som var gudfar till vilket barn, eller exakt hur många kvadratmeter stor hans tjänstebostad i Leipzig var (74,5 kvadratmeter, vilket var väldigt stort med den tidens mått) och precis vilka av rummen som var uppvärmda.
Men jag har också lärt mig en hel del som jag inte skulle vilja vara utan: från vilken miljö han kom, om hur han var som person och hur verken kommit till. 1700-talet har kommit mig lite närmare.
På ett annat plan är jag väldigt glad över att jag läst ut den här boken. Den har slukat all min lästid under alltför lång tid och nu öppnar sig möjligheten att läsa något annat. Vad står näst på tur? Äntligen kan jag plocka fram en annan bok!